Bedömningsfråga

Ibland kan det vara bra att inleda sitt arbetspass med läsning av andras berättelser, för att bli sporrad och skaparglädjefierad. Fast ibland blir man förstås påverkad åt andra hållet…

Efter att i dag ha läst ut Plats av Pija Lindenbaum, och konstaterat att romanen är så väl skriven att den smittade mig med sin klaustrofobiska stämning, kände jag mig tyvärr mer äcklad och trött än inspirerad. Så skicklig kan en författare alltså vara!

Huvudpersonen, en medelålders gift kvinna med halvvuxen son, skildrar i jag-form och presens det hon beskriver vara en “känslighet” som hon behöver botas ifrån. Läsaren får följa henne på hennes alltmer instängda väg via make, vänner, arbetskamrater, älskare, mamma, bror, grannar och hund tills man förstår att det hela måste få ett slut. På ett eller annat sätt.

Rent allmänt är det intressant att se hur en fiktiv huvudperson, som är så osympatisk som berättarjaget i Plats är, ändå kan få en att vända blad ända fram till slutet.

Advertisements