Flyttkänslor

Har varit ett jäkla slit i nästan ett helt dygn med att frigöra alla fönster, och ytorna framför dem, för folk som skulle hit och utöva sitt fogspecialistkunnande inför sommarens/höstens halvårslånga fasadrenovering inklusive högtryckstvätt.

Och nu ska alla krukväxter och möbler och böcker och fan och hans lilla teddybjörn tillbaka på sina rätta platser igen. Men först ska vi “passa på” att tvätta alla fönster båd’ invändigt och utvändigt. Stackars mig. Mina händer är redan torra och fnöskiga och skrumpna efter allt torkande, putsande och röjande. Vill inte ställa tillbaks allt där vi hittade det. Vill inte. Jag tänker att nu när en massa ytor blivit frilagda, och böcker och kringliggande miniräknare, pennor, anteckningsblock, glasögon, konstiga skruvar, usb-minnen, vantar (!) och blättanblättan stuvats ner i papperskassar och kartonger så kan de väl få ligga kvar där tills vi gjort slag i saken och flyttat härifrån.

Har känts frestande länge, länge – och ännu mer nu sedan jag igår blev påhoppad av en märkligt stirrande kvinna som jag inte vet om hon bor i huset eller bara gick förbi och plötsligt hade åsikter. Hur som helst var hon väldigt ettrig på att få vinka till sig min uppmärksamhet och ropa på mig nerifrån gångvägen att jag borde fundera på om jag störde grannarna med mitt fönstermekande. Jag blev lite häpen och försökte få henne att berätta om hon måhända var utskickad som ambassadör från grannarna ovanpå, men hon svarade inte mer än att de kanske låg och sov. Och då insåg jag att klockan nästan var tio. Så är det när sommaren närmar sig. Det är ljust längre på kvällarna och man tappar både perspektiv och koncepter. Jag är tydligen en mycket känsligare själ än vad jag trodde för hon fick mig att må kymigt länge efteråt. Kanske hänger det samman med att hon inte berättade vem hon var, och jag därför inte visste hur jag skulle förhålla mig till henne. Har alltid tyckt att det är väldigt fegt med anonyma påhopp och plötsligt förstod jag extra mycket varför jag tycker så.

Men sedan mindes jag Gabba Gabba-Jesper och hans soffpratsdokumenterade förmåga att hitta det roliga i allt. Cigarettfimpar, flatlöss och mulåsnor, strandremsor i Malmö, med mera. Hela han är jätterolig. Jag vill vara som han och nu har jag med ens fått jättemycket material att träna på. Utmärkt.

I övrigt har jag tagit ett coolt beslut enligt Sarah Selecky, och jag håller verkligen med. Jag är jättenöjd med materialet hon sammanställt och som jag börjat ta itu med. Man känner sig så tryggt ompysslad och trevlig att det inte är klokt. Dessutom är det dödsmart av mig att ha börjat prenumerera på hennes dagliga skrivknuff. Tio minuter fjärran från datorn, med bara papper och penna och skrivglädje.

I övrigt-övrigt har jag avaktiverat mitt FB-konto. Känner mig drunknad och ofta deppig när jag är där. Jag pallar inte fler självuppspelande videor med plågade djur och barn. Jag gör inte det.

Advertisements