Lite plåster på såren

Pågående fasadarbeten som kokar ens hjärna tokig med sitt non-stop-borrande mellan sju, halv åtta på morgonen och fyra, halv fem på eftermiddagen, på en sådan ljudfrekvens att tavlorna skakar ner från väggarna. Såklart att man blir ett vrak, en spillra som fördrivs ut på stadens gator att vandra omkring med tom blick och halvöppen mun,  med händerna famlande i luften efter något att ta tag i, hålla fast vid. Och såklart att man inte sover så gott på nätterna utan mest ligger och oroar sig för vad klockan är och om man ska hinna få en stunds blund i ögonen innan helvetet brakar lös igen. Men det är då, och tydligen bara då, som uppenbarelserna kan komma till en.

Klev igår ur sängen med en förlösande insikt om hur jag ska skriva för att inte bromsa mig själv, hur jag ska göra det lätt och roligt att komma vidare. Helt enkelt genom att följa Sarah Seleckys råd i lektion 4 i hennes utmärkta Story Is a State of Mind-kurs:

“Be in the body.”

Det vill säga, skriv det som är i rummet, det som är fysiskt och kan uppfattas med de fem sinnena, flyt inte ut i abstraktioner och funderingar, skriv inte ut de egna intentionerna, förklara inget. Låt scenen tala för sig själv.

Det fungerar! För närhelst jag tycker det är svårt att skriva så beror det på att jag har börjat sväva ut i tankar och intentioner. Och det är signalen att bryta och styra in på rätt spår igen. Hålla sig till påtagligheterna och lita på att den blick (de fem sinnen) man lägger på detaljerna speglar ens underliggande värderingar och riktning i berättelsen. Man behöver inte förklara. Man behöver bara hålla kursen.

Och på tal om kurs, har anmält mig till Ann Ljungbergs webbinarium om kreativitet. De två tidigare Afternoon Tea-sittningarna har handlat om redigering och skrivtid och jag har haft mycket glädje av dem. Men idag verkar det vara något krångel med tekniken. Klockan är arton minuter över utsatt tid och jag har ännu inte fått vare sig ljud eller bild. Synd. Men man brukar kunna få länk till sittningarna i efterhand så det ordnar sig nog till slut. [tillägg några dagar senare: har nu fattat att webbinariet blev inställt]

Tolkar det här som ett tecken på att jag ska sluta vänta och ta itu med med mitt eget projekt i stället.

Advertisements