Goda råd från en författarstjärna

Ännu en biblioteksstrosardag då jag av en lyckträff hamnade mitt i det som var intressant och givande: Christine Falkenland läste ur sin senaste roman, Spjärna mot udden.

Även om jag den enda gång som jag försökt läsa någon av Falkenlands böcker värjde mig mot det plågsamt igenkännbara äcklet och självhatet så var det ändå rasande roligt att få höra henne live. Och det bästa av allt var när hon efteråt förklarade att hon egentligen tänkt skriva en diktsamling men att den här berättelsen hade pockat på och krävt att få bli skriven. Hon sa: “Jag går dit texten tar mig.”

Hur vackert som helst.

Dessutom gav hon rådet att man som författare inte ska visa sin text för någon förrän den är klar, att man inte ska bry sig så mycket om de förväntade reaktionerna på det man skriver. Hon berättade att hon själv brukar tänka att hon aldrig ska visa sin text för någon över huvud taget, att hon till och med tänker att hon ska bränna alltihop när det är klart. Och tänker man så, “då kommer det att hända saker, kan jag säga”.

Advertisements