Bokmässan 2015 lördagsrapport

Efter några timmars skilda monter- och scenprogrampunkter sammanstrålade M och jag vid ett fikabord, och han berättade ganska stolt att hans tår råkat hamna under fötterna på Jan Guillou när denne varit på väg till sitt signeringsbord. Förstår hur stort det måste ha känts, men jag skulle ändå aldrig ha bytt det – aldrig i livet – mot min egen handskakning med Conn Iggulden. Listening to Mr. Iggulden, twice (no, I’m not a stalker, he made an appearance in two different and equally important contexts) was an absolute joy! Definitely worth all the angst and suffering involved in navigating through a dense and loud and slow-moving crowd of Saturday book lovers. It was totally worth it, and there’s a new favourite author in town. Brilliant and fun. Brilliantly fun. Had I believed in reincarnation, this day would have given me a new goal in life (or should that be “in death?”): to come back as someone as smart and inspiring as Mr. Iggulden. I would have preferred to buy his latest novel, Trinity, in English, but leaving the Book Fair without a signed copy was not an option. So I scrambled to get in line for the translated version, Solvarg, and now I’m really, really, really looking forward to reading it!

I övrigt ingick införskaffandet av mitt alldeles egna och signerade ex av Bli som folk av makalösa Stina Stoor. Vågar nästan inte öppna boken eftersom jag vet att jag kommer att bli alldeles matt och überimponerad av varenda novell.

Jag vet också att det är patetiskt att stå där i signeringsköerna och vänta på att få berätta för redan uppburna författare, oavsett om de heter Iggulden, Stoor eller något annat, hur bra man tycker att de är. Det måste ju kvitta fullständigt vad jag, en total främling med tokigt hår, tycker om deras arbetsinsatser. Ändå kan jag inte låta bli att säga något, oftast framstressat sluddrigt, för om jag inte får berätta hur upplyftad deras texter gör mig så spricker jag!

Satt ganska länge på en stol vid Crime Scenes scen, mest för att jag höll på att få ett anfall av trängseln och det var enda stället som för stunden hade en knuff-fri zon utan en massa människor som i plötsliga anfall brast ut i nasala gapigheter i öronen på en. Satt där på stolen och tänkte att här blir jag sittandes tills någon bänder loss mig. Och medan jag satt där och pyrde (och lugnade ner mig) fick jag några lästips. Vid min ankomst var Thomas Engström och Joakim Zander i färd med att berätta om sina böcker och sina förfatarskap, och därefter följde Varg Gyllander och Jørn Lier Horst. Kunde inte låta bli att lägga deras boktitlar till intresselistan. Fick veta att STHLM:Inferno är produkten av en lista Gyllander som gjorde med de 10 vanligaste deckarklyschorna som han sedan valde att baka ihop dem till en enda bok. Och resultat beskrevs vara en sorts Modesty Blaise-historia som går i 180 knyck. Låter som något jag skulle kunna gilla. Saken måste undersökas. Lier Horsts bok heter Vinterstängt och är enligt författaren själv inte så actioninriktad utan fokuserar mer på enskilda människoöden, på mekanismerna som skapar en brottsling. Låter också som något jag skulle kunna gilla.

Ett annat boktips som jag tänker följa upp är Mary av Aris Fioretos, även om jag misstänker att ämnet egentligen är för hemskt för att jag ska klara av det.

I övrigt lyssnade jag på vad Jenny Åkervall och Yvonne Hirdman hade att säga.

Sedan köpte jag översättningen av Hilary Mantels två storsäljare: För in de döda och Wolf Hall. Så att jag slipper gråta när jag måste lämna tillbaka dem till biblioteket.

Om man summerar dagen så har tusenlapparna flaxat iväg värre än galna flyttfåglar. Bara entrébiljetterna och varsin macka + dryck gick på nästan 600 spänn. Can the baby say “insane usury”? Men både Mr. Sweetie-pie och jag är nu massa fina nya lärdomar och roliga erfarenheter enormt mycket rikare.

Och nu ska jag läsa. Solvarg, here I come!

Advertisements