Novell som ruskade lite liv i mig

Det var högst motvilligt som jag öppnade senaste kuvertet från Brevnoveller. För 2015 var ett år som slutade i en gigantisk illamåendetrötthet på hela den svenska skrivarentreprenörgrejen. Så det lilla häftet med sin enda novell, av en författare och med en titel som jag inte ens brydde mig om att kolla namnen på, blev liggande några dagar på köksbordet. Tills jag bestämde mig för att kasta det och därför först bläddrade lite, bara för att dubbelkolla att jag inte missade något.

Det är precis vad jag hade gjort om jag inte haft vett på att bläddra. Var tvungen att läsa novellen två gånger, en gång glupskt eftersom texten  är så spännande (låt sig inte luras av det långsamma tempot) och en gång eftersinnande eftersom berättelsen rymmer bottnar. Precis som en novell ska göra.

Författaren heter Alma Kirlic och novellen heter “Kvinnan i lägenheten”. Om man vill kan man säga att den ställer frågan “Vad händer efter döden?”,  och sedan svarar: “Det beror på vad som hände medan man levde.”

Den stora behållningen med berättelsen var att den gav mig lust att sätt igång med skrivandet igen. Och även läsandet, förstås.

Så Yours Truly Captain har härmed reserverat Kirlics debutroman En svensk kändis på biblioteket.

Parentes:
Hört i korsningen Huvudgatan/Sopgränd:
A: “Hur slutar man hata sig själv?”B: “Man ägnar några decennier åt att detoxa sig från sin lilla mammas psyksjuka förgiftning och sen ägnar man ytterligare några decennier åt att komma till insikt om man är en galet liten pytteplupp i universums totala flöde. Det är bara idiotiskt att lägga energi på att hata nåt som är så litet att det knappt ens är där.”

 

Advertisements