Oväntade ting

Några saker som plötsligt ägt rum:

1. Har till sist blivit en i flocken av världens smartfånar (med extra bra kamera).

2. Har använt nämnda kamera för att spela in en egenhändigt hopdiktad och förkylt okompat insjungen födelsedagslåt till Emmett.

3. Har gått och blivit modig och lagt upp ovan nämnda födelsedagslåt på YouTube (det är nog lugnt, troligen ingen mer än jag och Emmett som hittar dit).

4. Har sett att två av de Disneyserier jag varit med och dubbningsöversatt nu visas på Disney Channel: “Här är ditt liv, Riley” och “Star vs. Mörkrets makter“. Även om dubbningsgänget icke, ej heller översättaren, får någon cred på Disney Channel så är det ändå roligt att veta att “I made this!”.

5. Dessutom kom Emmett hem igår från affären med två Disneytitlar som jag har översatt: Den gode dinosaurien och Den gode dinosaurien – förtrollande saga. (Nä, här ges inga ref.ex., man måste köpa själv.)

Är väldigt roligt att se dessa samlade ting, i en pöl av stillsamt doldisskap. Känns nästan som om man existerar.

Disneyöversättningar

Tillägg, oväntade ting:

6. Plötsligt har man glidtacklat Emmett och dribblat längs kantlinjen som värsta proffset och lagt mål i krysset. För man har tv-spelat FIFA-fotboll. Ha!

7. Plötsligt började snön drösa ner och Emmett och jag sprang ut och åkte pulka i nattens mörker. Vi fick ha backen helt för oss själva – allt var tyst och stilla och magiskt – och sen gick vi in och åt ostsmörgås doppad i varm choklad. Trivselfaktor: megatokigt hög!

8. Emmett gick in lite före mig, för jag hade hittat rätta knycken i pulkastyrningen och ville inte ge upp förrän kylan och blötan gjort mig lila, eller åtminstone blå. Det skedde förr än jag önskat. Men efter sista nedförssusningen fick jag uppleva det häftigaste jag varit med om på länge: Inte en själ mer än jag själv var ute. Ingen var där mer än den yrande snön. Inget hördes mer än knirret från träden. Knäppen från lyktstolparna. Natten var vidsträckt ödslighet, och den sa varsågod. Rulla ut i allt det vita. Sträck ut dig och blicka mot skyn. Öppna ögonen mot de miljarder biljoner triljoner himlakroppar som kommer farande från en annan dimension och bombarderar dig så att du inom några minuter smälter ihop med landskapet. Jag sa ja tack. Och det var så galet upplyftande att jag tror att jag anar hur folk på uppåttjack känner sig. Det skulle de allt veta, att allt som behövs är några hinkar vatten. Ha! Igen.

Snönatt_2016-01-19

Advertisements