Bokrea

Känns nästan brottsligt, att det ska lyckas en att få ihop en tung kasse med roliga faktaböcker för mindre än en femhundring. Smått brottsligt känns det även att kosta på sig några timmars bokaffärsvandring mitt i värsta jobbstressen.

Men inte skäms jag för det.

Sitter här löjligt belåten. Och samtidigt orolig inför mitt eget skrivande. Märker ju att sektionerna med skönlitteratur lockar mig allt mindre, och att en röst i bakhuvudet mumlar med allt större intensitet att det bara är rena fakta – om solsystemet, jordklotet, människans historia – som spelar någon roll. Inte fiktion.

Å andra sidan finns det fortfarande skönlitteratur som ger mig väldigt mycket.Tänker på gamla säkra kort, verk av till exempel Frame och Atwood. Sådana böcker som jag redan har och vårdar ömt. Men i den nyutkomna floden av böcker är det väldigt få titlar som frestar. Inga deckare, inga trivsel- eller kärleksromaner, inga fantasyböcker, inga romaner skrivna av kändis- eller pondusförfattare, inga skräckromaner (för de som fanns har jag redan läst). Men möjligtvis, möjligtvis att jag ändå gör en ny runda i morgon och införskaffar Julie Otsukas När kejsaren var gudomlig. Hennes Vi kom över havet berör på  djupet, och förmodligen gör även kejsaren det. Men han finns förstås på biblioteket. Samtidigt som det som finns här inte är lediga platser i hyllorna.

När det gäller nyköpta faktaböckerna får man väl ha dem i sängen som huvudkudde. Och hoppas på subliminal synapsstimulans.

Advertisements