Borttappat

Livsgnistan går på sparlåga. Vilka andra slutsatser ska man dra när man bara fnissar pyttelite i det tysta när två muskelbiffar på gymmet diskuterar vilka – av deras  högljudda röster att döma – ytterst besvärliga problem en av dem haft med en ursnygg topplessfeminist (hon blev tydligen arg när han inte tittade på tuttarna, fan tro’t) … och man är “tvungen” att avbryta dem för att be om deras proffsiga info om hur en liten gumma ställer in sitsen på det infernaliska redskap som hon tänkt använda? Eller när det inte stramar det minsta i smilbanden när ens synfält på gräsmattan i den i övrigt folktomma semestersolens glans plötsligt fylls av en ung man som börjar skutta på stället i raska, höga knälyft på ett sätt som påminner om en pruttdriven kanin och som skulle göra en sprättig lippizanerhäst vit av avund? Vad fan, jag skrattade inte ens när en av mina danska uppdragsgivare, efter ca tio besked om att jag har FULLT UPP den här veckan, skickade mig 144 sidor att korrekturläsa till imorgon.

Livsgnistan går på sparlåga och sinnet för humor syns inte till nånstans. Jag fattar inte var fan jag har lagt det nånstans.

Advertisements