Uncategorized

Håller med

… Ulrika Milles på SVT:s webbsida när hon tycker att Leonard Cohen gott kunde ha fått Nobelpriset i litteratur (när nu en musikartist var aktuell). Cohen började som poet men gled in på musikens område när poetlivet inte ställde bröd på bordet. Dessutom har han skrivit romaner som jag inser att jag vill läsa. För jag blir alldeles hänförd av hans text, musik och framförande, det lilla jag plötsligt kommit mig för att lyssna på YouTube: https://youtu.be/YD6fvzGIBfQ

Tillägg: Har nu lyssnat på mer av produktionen under decennierna, och jag får nog erkänna att det är den sista skivan som faller mig i smaken. Är inte riktigt med på noterna i de tidigare tongångarna. För valsigt för mig. Så kan det också vara.

 

 

Purdy Cat’s Bed & Breakfast

Our neighbour’s cat has decided to grace us with a four day stay. She’s expecting and therefore sleeps a lot, but she makes sure to sleep on either me or Mr. Cohab. She follows us around until we settle down and offer her a lap to curl up in. If we don’t respond quickly enough to her meows, she gently prods us with her persuasive claws. She’s the most sociable little tyrant cat there ever was. She brightens our day and we orbit around her like planets around a sun. I don’t get much work done, but I love the whiskered excuse!

Entering the 21st century

Seeing how everybody was walking – and scarily enough, driving – around with their noses firmly attached to their bleeding smartphones never used to make me especially sympathetic to the idea of owning a smartphone of my own. I used to frown upon the way I always had to jump out of everybody’s way, even when taking a leisurely stroll in parks or botanical gardens, since everybody was zombie staring at their smartphones rather than at the trees and the flowers, or even listening to the birds and the sweet bumble bees. I used to think it sort of depressing -and I still do – the way people seem to be living in their phones rather than in the real world.

But now I’ve gone and joined the ranks of the depressed, and for a very silly reason, too. I suddenly discovered that a poor sod can’t even afford to be downtown and suddenly find themselves in dire need of a pee unless equipped with a smartphone*. It may sound like a very bad joke but, alas, it’s not. You need a phone to pee. So I bought one. But I’ll be damned if I ever follow everybody else’s lead and have it glued to my nose.

Still, it’s all deeply worrying.

“There will come a time when it isn’t ‘They’re spying on me through my phone’ anymore. Eventually, it will be ‘My phone is spying on me’.”
Philip K Dick
(source: http://www.azquotes.com/quote/355286)

Philip K Dick’s ‘eventually’ is already here. But also – and unfortunately – I do enjoy being able to buy a ticket whenever I need to go somewhere by bus, tram or train. (Without a phone you’re obliged to walk.) And I’m very fond of the Global Positioning System telling me how to find my way to the Kolmården Zoo, the car repair shop and other urgent places. And also, I’m secretly in love with the online voice activated translation application, teaching me how to say very important stuff in German, Singalese, Urdu and What-not.

*My brother-in-law suggested an astronaut’s diper, but I would only wear one of those if I were actually an astronaut.

Tack och lov för nätet

Vet inte vad jag skulle ha gjort utan YouTube och “Adding a Blog to An Existing Business Website”. Fått ett sammanbrott i kubik antar jag. För hur i helvete skulle jag ha kunnat fatta helt av mig själv att det inte går att koppla en blogg till sin hemsida utan att först ha klickat sig fram till ett hemligt ställe i Inställningar där man ska skriva in procenttecken och snedstreck och “category” och “postname” i en hej-och-hå-jag-är-fena-på-programmeringslingo-bestämd ordning och därefter gå till ett annat ställe och knappa in en lite halvt påhittad länk så där, i Anpassade länkar, och sedan inte glömma att komma ihåg att bocka för det påhittade kategorinamnet Blogg innan man postar sina inlägg. Visserligen ser det jävla fult ut med texten Kategori:Blogg överst i blogginläggen, men det är i alla fall bättre än hur det var förut, nämligen frustrerat och krångligt och knäppt. So thumbs up, eMediaCoach, for saving the day.

How do you make it stop?

Woke up a gazillion times last night, hearing “L’homme armée” inside my head, over and over again. It’s such a catchy song, and I’ve been singing it, singing it, singing it all day long. In the shower, at the dinner table, at work, at the grocery store, when working up a sweat exercising. Whenever. It’s about to drive me crazy. L’homme, l’homme, l’homme armé. L’homme armé. L’homme armé doibt on doubter. Doibt on doubter. On a fait partout crier que chasqun se viegne armer d’un haubregon de fer. L’homme, l’homme, l’homme armé. L’homme armé. L’homme armé doibt on doubter. Doibt on doubter.

Aah, it’s magnificent and I’m in torment!