teknikens framsteg

Mr och Miss Modern

Priset för att inte hänga med i tiden, och sedan plötsligt ångra sig och vilja hoppa på tåget när det kör som snabbast, i ca 500 km/tim, är ganska högt. Inte bara ekonomiskt utan även synaptiskt. Helgen har bestått av intensiv snabbspolning framåt i våra liv i syfte att komma ikapp  resten av mänskligheten när det gäller sådana (för resten av världen) banala ting som hur man stänger av och knäpper igång rätt funktioner för surf på rätt ställe hit och wi-fi dit, hur man vänder ut och in på sig själv för att få lov att intresseanmäla sig till en p-plats, hur man swishar och swoschar, hur man hanterar Botaniska-, p- och andra appar och rent allmänt förhåller sig till smarta telefoner som smyger på vartenda steg man tar i både kropp och tanke.

Jag lovar att huvudet blir mäkta trött av att bereda plats för 10-15 års tekniska framsteg och underverk som ska tryckas in och begripas på en enda helg. Och det är inte över än. För i kunskapsbasen ska det även tryckas in uppgifter om bromsok, kamaxlar, ifyllda serviceböcker och annat viktigt att veta innan man ger sig ut och börjar kicka på begagnade bildäck och nicka som om man vet exakt var rosten och generatorn brukar gömma sig och att ingen ska försöka lura en för man vet minsann exakt var ratten borde sitta och hur skit i förgasaren låter.

Sanningen är att jag känner mig sjösjuk. Trots att det är en bil som står på önskelistan. En billig och bra begagnad bil. Går det att hitta en sådan? Alla bilar vi redan tittat på rullar fortfarande på mina näthinnor och gör mig svajig. Kommer jag ens orka kliva ur sängen imorgon? Ospännande fortsättnng följer. Troligen. Inte. Kanske.